Olov Abrahamsson

Ledarbloggen

Ingen dans på rosor


Eva Nordmark, född och uppvuxen i Luleå, blir ny arbetsmarknadsminister. FOTO: TT

 

24 januari 2018 utnämndes Eva Nordmark till riddare av den franska förtjänstordern, Ordre National du Mérite. Hon belönades för att ”genom sitt beaktansvärda arbete stärkt värderingar som Frankrike och Sverige delar” samt för sina ”insatser för att främja jämställdhet och dialog inom sociala frågor”.

”Orden är ingen överdrift”, skrev jag på NSD:s ledarsida dagen efter.

Jag pekade på Eva Nordmarks fina facklig-politiska karriär och hur hon flyttat fram TCO:s positioner i samhällsdebatten. TCO är snart en större facklig centralorganisation än LO.

Det har så klart noterats även av regeringschefen Stefan Löfven (S) och därför är det ingen överraskning att Eva Nordmark nu tar plats i regeringen som arbetsmarknadsminister.

Uppdraget blir dock ingen dans på rosor. Det sker en avmattning på arbetsmarknaden, vilket ökar behovet av närings- och arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Arbetsförmedlingen är föremål för stora förändringar och arbetsrätten ska reformeras, enligt Januariavtalet.

Det känns dock som att Eva Nordmark är rätt person för att hantera de svåra uppgifterna.

Hon har lång erfarenhet av att jobba med arbetsmarknadsfrågor, samtidigt som hon är en kompromiss- och samarbetsinriktad person som har lätt för att tala med både fack, arbetsgivare och politiker från andra partier.

Det är egenskaper som kommer väl till pass i dagens splittrade politiska landskap. Då gäller det att kunna samverka och jämka samman många olika intressen.

NSD i topp


Det första numret av NSD kom ut 4 januari 1919. Tidningshuvudet gjordes av legendariske tecknaren och målaren Albert Engström.

 

I veckan kom de senaste TS-upplagorna. De visar att NSD fortfarande är den största dagstidningen i Norrbotten. För 2019 ser siffrorna ut så här:

  • Norrländska Socialdemokraten 26.100 ex (därav 2.600 digitala)
  • Norrbottens-Kuriren 15.400 ex (därav 1.400 digitala)
  • Piteå-Tidningen 12.500 ex (därav 1.200 digitala)
  • Haparandabladet 3.000 ex (därav 100 digitala)

Det är visserligen en bra bit från storhetstiden på 1980-talet. Men TS-siffrorna visar att dagspressen har stor betydelse i många norrbottningarnas vardag även 2020.

NSD når varje dag omkring 72.000 personer, enligt undersökningsföretaget Orvesto som regelbundet mäter svenska folkets mediekonsumtion. (Orvesto räknar med att varje tidningsex läses av mer än en person i hushållet, fikarummet på jobbet, väntrummet hos frisören eller i andra sammanhang.)

Många läser dessutom tidningen digitalt. NSD:s webbplats har ungefär 178.000 unika besökare varje vecka.

Förvisso har det varit tufft i mediebranschen under ett antal år. Samordning och effektivisering har varit ledorden för alla gamla tidningsföretag. Till detta ska läggas alla följdverkningar som nu följer i spåren efter coronakrisen.

Men dagstidningarna är definitivt inte uträknade. NSD, som firade sin 101-årsdag i januari, är och förblir en stark kraft i Norrbotten även år 2020.

Stort tack till alla abonnenter och annonsörer!

Krispaketet i fokus


I måndags presenterade Per Bolund (MP), Mats Persson (L), Magdalena Andersson (S) och Emil Källström (C) ett batteri med åtgärder för att möta coronakrisen. FOTO: TT

 

Många ledarsidor kommenterar Januaripartiernas krispaket.

”Att regeringen är tydlig med att man backar upp både arbetstagare och företag är ett viktigt besked just nu”, konstaterar Jenny Wennberg i Aftonbladet (ob S).

Wennberg framhåller att insatserna ”bidrar till att öka tryggheten i en situation som mer än något annat präglas av otrygghet”.

”Vi får hoppas att ingen i framtiden kommer ifrågasätta varför vi behöver en stark stat och högre skattenivå. Det är viktigt, bland väldigt mycket annat, för att klara av sådana här tillfällen”, skriver Sofie Eriksson i Folkbladet (S) i Umeå.

Eriksson anser att paketet har stor betydelse för "kulturen, idrotten, hotellen, restaurangerna, turismen och andra branscher som blöder just nu".

”Det skönt att se att regeringen och samarbetspartierna är på hugget”, menar Susanne Sjöstedt på den socialdemokratiska ledarsidan i tidningen Ångermanland.

I min egen kommentar på NSD:s ledarsida konstaterar jag att vi nu ser vikten av ”att finansminister Magdalena Andersson (S) sett till att spara i ladorna under de goda åren”. Det ger ett större handlingsutrymme i krislägen.

Kollektivavtalets dag


Handslaget mellan fack och arbetsgivare är till glädje för oss alla. FOTO: TT

 

Idag (17 mars) är det inte vilken dag som helst. Det är kollektivavtalets dag, vilket sannerligen tål att uppmärksammas.

”Våra kollektivavtal är den bärande delen i en alldeles unik ordning: den svenska modellen. Det är en fantastisk modell som tjänar Sverige väl, inte minst tydligt i de samtal vi har just nu med arbetsgivare med anledning av coronaviruset”, twittrar Kommunals ordförande Tobias Baudin.

”Kollektivavtal är en välståndsskapande innovation. Värda att värna”, framhåller IF Metalls utredningschef Stefan Sjöquist.

Det finns dock stora behov av att sprida mer kunskap om kollektivavtalens roll och betydelse för löntagare, företag och samhällsekonomi. För några år sedan påpekade Eva Nordmark, då i rollen som TCO-ordförande, att de flesta ungdomar tror att det handlar om kollektivtrafiken.

Därför finns skäl att gång på gång på upprepa argumenten för kollektivavtalen.

  • De skänker stabilitet samt ordning och reda i relationerna mellan löntagare och arbetsgivare.
  • De betyder mer pengar för medarbetarna på alla arbetsplatser med kollektivavtal. Det handlar bland annat om tjänstepension och högre ersättningsnivåer vid föräldraledighet, sjukskrivning eller övertidsarbete.
  • Kollektivavtalet reglerar ofta även villkor som inte är direkt ekonomiska. Till exempel rätten till utvecklingssamtal och en högre grad av inflytande på arbetsplatsen. 

I en internationell jämförelse har den svenska kollektiavtalsmodellen också tydliga fördelar. Den svenska modellen levererar god internationell konkurrenskraft, hög sysselsättning, stigande reallöner samt extremt få konflikter på arbetsmarknaden.

Det är en ordning som är till glädje för oss alla – oavsett om vi representerar fack, arbetsgivare eller andra intressen i det svenska samhället. Och det bör sägas inte bara 17 mars, utan under alla dagar året runt. 

Hon kan bli ny LO-bas


Susanna Gideonsson, Handels, kan bli ny LO-ordförande. FOTO: TT

 

Alldeles nyss meddelade Susanna Gideonsson, ordförande i Handelsanställdas förbund sedan 2014, att hon kandiderar som ny ordförande i Landsorganisationen (LO) efter Karl-Petter Thorwaldsson som lämnar uppdraget i samband med sommarens LO-kongress. 

Gideonsson är född i byn Umnäs och uppvuxen i Lycksele kommun i Västerbottens inland. Under 17 år (noga bestämt 1997-2014) bodde hon i Luleå, när hon jobbade som ombudsman för Handels i Norrbotten.

I en rykande färsk krönika i NSD redogör Gideonsson för motiven för sin kandidatur.

”Svensk arbetsmarknad har många utmaningar och LO:s roll är avgörande. Kan LO:s valberedning hitta en lösning där jag finns med är jag beredd att göra jobbet”, skriver hon bland annat.

I en personligt hållen intervju i NSD 2014 berättade Gideonsson om sin väg in i facket och vad som driver hennes engagemang.

”Det är att ge de anställda insikten att de kan hävda sig”, sa hon.

Valet av ny LO-ordförande förrättas vid LO-kongressen i Stockholm 10-15 juni.

Oavsett om det blir Gideonsson eller någon annan som till sist väljs väntar ett hästjobb. I en ledare i NSD 7 november 2019 pekade jag på svårigheterna att övertyga dagens unga om vikten av facklig organisering.

Varningssignalerna tjuter högt. I mitten av 1990-talet var 77 procent av de unga arbetarna (16–24 år) med i facket. I dag är samma siffra alarmerande låga 38 procent.

Det är siffror som manar till både analys och action bland alla fackligt engagerade. Det finns att göra för den nya LO-ledningen.

S-pressen kommenterar


Nyhetsrapportering och ledarkommentarer präglas just nu av covid-19. FOTO: TT

 

Dagens ledarsidor är så klart fyllda av kommentarer om Sveriges hantering av det nya coronaviruset, covid-19.

”Det finns ingen anledning att försöka ta politiska poäng på att anklaga regeringen för att vara passiv och för att myndigheterna inte är på tå”, skriver Peter Franke i Värmlands Folkblad i Karlstad

Franke pekar på att regeringen klassade viruset som en samhällsfarlig sjukdom redan 1 februari och nu tillskjuter extra pengar till myndigheter, kommuner och regioner för att hantera följdverkningarna av smittan. Dessutom slopas karensdagen i sjukförsäkringen. Vidare har regeringen följt Folkhälsomyndighetens råd att stoppa större allmänna sammankomster.

tidningen Arbetet framhåller Martin Klepke att Stefan Löfvens Sverige har betydligt bättre förutsättningar att hantera covid-19 än Donald Trumps USA. Avsaknaden av heltäckande sjukförsäkringssystem i USA riskerar att öka smittspridningen, eftersom det gör att många går till jobbet fast de är krassliga. 

”Stora delar av den amerikanska befolkningen har varken sjuklön eller sjukförsäkring och att ta prover kostar också pengar”, konstaterar Klepke

Dagens Arbete menar Helle Klein att det gäller att hålla huvudet kallt och hjärtat varmt i det här läget. 

”Det vackra ordet solidaritet bör åter komma till heders. Det allra viktigaste nu, för att dämpa coronavirusets effekter för individ och samhälle, är att alla hjälper till att få ned spridningstakten”, skriver hon.

Den slutsatsen drar jag själv också på NSD:s ledarsida. Just nu har vi alla ett stort ansvar för att begränsa smittspridningen och effekterna på vitala samhällsfunktioner.

Olov Abrahamsson bloggar om politik i allmänhet och socialdemokrati i synnerhet.


Fakta om Olov
Född: 1963
Bor: I Luleå
Yrke: Politisk chefredaktör
Gillar: LO, Luleå Hockey och LBBK. 
Kuriosa: Ingick i SSU:s förbundsstyrelse 1987-1990
Kontakt: olov.abrahamsson@nsd.se


Twitter: @OlovAbrahamsson

  • Twitter

BLOGGAR

/**/