Från ABBA till Avicii

Hur kunde lilla Sverige bli världsmästare i popmusik?

ABBA är en stor och viktig del av det svenska musikundret. SVT-serien "Det svenska popundret" berättar även om fler kapitel i denna framgångssaga.

ABBA är en stor och viktig del av det svenska musikundret. SVT-serien "Det svenska popundret" berättar även om fler kapitel i denna framgångssaga.

Foto: Olle Lindeborg/TT

Ledare2019-10-30 03:09
Detta är en ledare. NSD:s ledarredaktion är socialdemokratisk och bildar opinion för arbetarrörelsens grundvärderingar.

Den senaste tiden har jag spanat in SVT-serien "Det svenska popundret" (för den som missat finns avsnitten fortfarande kvar på SVT Play). Det är historien om hur ett litet land i norra Europa blev världsmästare i populärmusik.

Vi påminns om allt som skett från ABBA till Avicii – om duktiga artister, låtskrivare, producenter och andra som satt Sverige på musikkartan. 

Det handlar om driftiga entreprenörer och eldsjälar. Men det är också berättelsen om de samhällsstrukturer som gjort det möjligt för talangerna att växa och utvecklas. Det är en modern folkhemssaga.

• Den kommunala musikskolan och låga avgifter har skapat förutsättningar även för de som inte har rika föräldrar att få en kvalificerad musikundervisning.

• Högklassig skolundervisning i engelska har gett svenska ungdomar en bra grund för att kunna kommunicera i en internationell miljö som musikbranschen.

• Hem-PC-reformen 1998 gjorde att datorer snabbt blev var mans egendom och att många unga svenskar lärde sig att använda den nya tekniken även på musikens område.

• Bildningsförbunden, folkparkerna, Folkets Hus och andra breda folkrörelser har skapat scener och möjligheter för unga musiker.

Tag bara Nina Persson och the Cardigans. En gång i tiden var bandet ett gäng fattiga och okända musiker i en studiecirkel i Jönköping. Cirkelbidragen gjorde emellertid att de kunde överleva som band. Så småningom blev de framgångsrika på de internationella scenerna och en del av den växande svenska musikexporten.

Enligt branschorganisationen Musiksverige uppgår den svenska musikexporten nu årligen till cirka 2,1 miljarder kronor. 

Det säger en del om värdet av generell välfärd och trygghetssystem som ger alla chansen att förverkliga sina drömmar, idéer och livsprojekt. Det ger fler individer chansen att lyckas. Fler får möjlighet förädla sina talanger, kunskaper och färdigheter, vilket blir till nytta även för samhällsekonomin. Jämlikhet och tillväxt går hand i hand, kort sagt.

Om detta samband mellan den sociala infrastrukturen och ekonomisk utveckling finns skäl att tala mer om i samhällsdebatten.

Det är inte genom att rusta ned den offentliga sektorn eller socialförsäkringarna som vi bygger Sverige starkt. 

"Begåvad men fattig – ge honom lika chans", löd rubriken på en klassisk SSU-affisch 1948. Den parollen är ett bra riktmärke även för samhällsbygget 2019. 

Om Sverige ska vara ett internationellt konkurrenskraftigt land även i framtiden gäller det att ge alla chansen att lyckas – oavsett hur feta sparkonton de eller deras föräldrar råkar ha. Musikbranschen är ett gott exempel på hur det kan gå till.