NY BOK

Lars Alm

Berget, staden och kärleken

Ebes förlag

 

Författaren är född och uppvuxen i staden det flitigt skrivs om i länets lokaltidningar, även om han numera växlar boende mellan Lainio och Saltsjöbaden. 

Romanen "Berget, staden och kärleken" gör avstamp i januari 2018 med att vi möter huvudpersonen Per, som är gift med Mona som han har två barn med. I sovrummet hänger en kopia av Munchs berömda målning "Skriet", som till och från beskådas av Per som då alltid undrar varför Mona framhärdar med att vilja ha kvar tavlan i sovrummet.

Och denna morgon då romanen inleds tycker Per att Mona uppför sig extra konstigt, vilket senare under dagen bekräftas då han får det chockerande beskedet via telefon: Jag har träffat en annan, jag vill skiljas. 

Anslaget är klassiskt och likaså de följande frågorna hos Per: Varför? Hur länge har smusslandet bakom ryggen pågått? Hur ska det gå för barnen?Varför har jag inget märkt? Et cetera.

Uppbrott innebär förändring och kanske nya möjligheter. Och lite grann tänker jag upplösningen av Per och Monas relation som en sorts allegori till förändringen av Kiruna som stad. Fel eller rätt?

Huvudpersonen Per (författarens alter ego) har kvinnotycke, men pendlar hela tiden inom sig om vad som är rätt eller fel, och velande blir lite av hans signatur som i slutändan ofta orsakar huvudbry. Inte sällan när alkohol är inblandad och det kortsiktiga tar över. Fast inte med Melody, hon med den mjuka rösten som jobbar på dagiset som tar hand om hans två barn. 

Det vill säga när Per jobbar på det företag där hans närmaste chef inte sällan är frånvarande och alltmer ifrågasatt, och där besparingar är påbjudna från ledningen i Stockholm. 

Författaren skildrar med säker penna i synnerhet just nämnda delar i boken. Och inte minst bottnar det i egna erfarenheter av alkoholens inverkan, på beslut eller bara i mellanmänskligt varande. 

Alm kan sitt hantverk väl och jag läser hans femte roman med behållning. Persongalleriet är skildrat på så sätt att människorna blir levande och angelägna för mig som läsare. Men vad som kommer att hända Per, Mona, Melody, Eivor, Ernst (Pers pappa) med flera blir, med något undantag, alltmer förutsägbart. 

"Berget, staden och kärleken" är ändå en habil roman. Gott så.