Snart är det för sent vi måste göra något fort, annars kommer vi aldrig att kunna få något gjort.

Vår vackra natur som är vårat liv, har vi i ryggen huggit med en kniv.

Vår fina jord som har givit oss allt vi har, vad har den förtjänat allt som vi bara tar?

Själviska som vi är förstör vi dess natur, utan att ens tänka på alla levande djur. Djuren är våra medmänniskor liksom vi två, är det så himla obegripligt att förstå?

Nej visst, vi ser oss själva som djurens kungar; slår och dödar och bortrövar deras ungar. Stackars vår planet som blir tvungen att lida bara för att vi ser allting emot vår sida.

Hemska maskiner som far och låter, hör vi inte att vår planet den gråter? Farliga gaser som lämnar djupa spår. Spår som finns kvar i evighetens år.

Isarna smälter men vi tutar och kör, struntar i att Antarktis dör. Allt liv kommer förvinna och kvar blir bara ett hav av tårar. Se vad vi har gjort, vi är förbannade dårar!

Vi har tagit ifrån allt av vår planet, så kallhjärtat men framförallt med en feghet.

Jag gör uppror nu, jag sätter ner min fot, för klimatförändringarna vi har ska vi se som ett hot. Ett hot mot att allt snart är försent, om vi inte förvandlar våra synder till att bli rent.

Nu vill jag se vindar som vänder för annars kommer allt bli förstört likt sommarens bränder.

Förlåt oss jorden för att vi har tagit ditt liv, du har all rätt att straffa oss, du har inget annat alternativ.