Yvan Salmon var född i Attigny och tog pseudonymen Victor Noir efter mammans efternamn som flicka.

Han var 21 år och reporter på den franska tidningen La Marseillaise när han den 10 januari 1870 fick i uppdrag av chefredaktören Paschal Grousset att söka upp kejsarens kusin Pierre Bonaparte och framföra chefens utmaning till duell. Bonaparte hade då i förklenande ordalag haft synpunkter på texter som Grousset publicerat.

Vid framkomsten uppstod en dispyt som aldrig blev exakt klarlagd och Bonaparte sköt Noir till döds. Senare hävdade han att han sköt efter att ha blivit attackerad.

Kejsaren Napoleon III var vid tiden extremt impopulär och att en släkting till honom dödat en journalist väckte våldsam vrede. Cirka 100 000 människor kom till Noirs begravning i Neuilly-sur-Seine, i protest mot imperiet och som stöd för mannen som blivit martyr för oppositionen mot kejsaren.

 

Bonaparte frikändes senare, vilket orsakade ytterligare våldsamheter i Paris.

Drygt 20 år efter dådet flyttades den unge journalistens stoft till den berömda kyrkogården Père-Lachaise i Paris. Skulptören Jules Dalou fick i uppdrag att utforma ett gravmonument i brons och valde att avbilda Noir liggande i sin rock, med den höga hatten intill.

Av aldrig förklarad anledning gav han dessutom den döde ett tydligt putande skrev, som om han låg där med erektion.

Först log folk bara åt den detaljen, men på 1970-talet uppstod en myt om Noir som fertilitetssymbol.

Det blev plötsligt populärt att besöka graven, främst bland kvinnor.

Den som ville hitta en bra älskare skulle kyssa statyn på munnen.

Den som ville bättra chansen att bli gravid skulle röra vid den högra foten.

Den som ville ha ett bättre sexliv skulle smeka utbuktningen i skrevet.

Så har det fortsatt – påtagligt ofta. Den oxiderade bronsgestalten har därför numera en mun, en fot och ett skrev som blänker som polerade.

Graven är en av de mest besökta på kyrkogården. Den högst ordinäre unge journalisten lockar fler än litterära storheter som Molière, Honoré de Balzacc och Marcel Proust.

 

Bara Oscar Wildes och The Doors-sångaren Jim Morrisons gravar har fler besökare.

Myndigheterna satte 2004 upp ett staket och en skylt som förbjöd graffiti och ”oanständiga gnidningar”, men efter många upprörda i protester togs de bort.

På så sätt lever myten om den unge journalist som dog för exakt 150 år sedan.