Handelsbanken bistro

Pärlan högst upp i Coop Norrbotten Arena

Huvudsaklig meny: En varierad fyrarättersmeny presenteras på plats. Främst kött och fisk.

Vegetariska alternativ: Kräver undantag och anpassas efter den animaliska menyn.

Vinlista: Vinpaket med dyrare viner rekommenderas av personalen.

Alkoholfritt: Öl och alternativa drycker finns.

Öppettider: Luleå Hockeys matchdagar, öppnar två timmar innan nedsläpp.

Bordsbokning: Via hemsida eller telefon.

Ett riktigt målkalas – men
smakar det så kostar det

E

fter knappt en timme händer det, när förrätterna plockats undan ställer sig matgäster upp och applåderar taktfast.

Jublet växer i styrka och en mäktigare hyllning har sällan skådats på någon restaurang i landet. Men det här är inte vilken krog som helst. Och det är inte maten som applåderas.

Vi är på Handelsbanken bistro, högst upp i Coop Norrbotten Arena, under en lördag då Luleå Hockey spelar mot Färjestad och Veli-Matti Ruisma hyllas på isen. Det här liknar ingen annan restaurangupplevelse i Luleå och det liknar ingen annan hockeyupplevelse heller.

Restaurang med utsikt – om man gillar ishockey.

Ända sedan "en kokt med bröd" fick konkurrens av den dressingstinna hockeyburgaren i Delfinens kiosker har besökarna hoppat över middagen hemma för att förgylla kvällarna och värma händerna med något från grillen.

I tio år har ett finare alternativt funnits en bit upp i arenan, i hörnet mellan logerna och VIP-restaurangen, där kostymer med pin ersätter souvenirtröja och halsduk.

För en ordinarie hockeybesökare är det en helt ny upplevelse att kliva ut på den mysbelysta balkongen och sätta sig vid ett färdigdukat bord med kortsidan mot planen. Det här är något annat. Det här är något extra. Gillar du inte hockey här kommer du aldrig gilla hockey.

Precis som matchen är fyrarättersmenyn indelad i tre perioder och det är snabba puckar direkt vi tagit hissen upp. En hårt arbetande personal forecheckar oss vid dörren och styr oss mot våra platser. Vi får veta att två förrätter serveras innan match, huvudrätten kommer i första periodpausen och efterrätt i den andra.

Det blir en utdragen middag samtidigt som det är rena målkavalkaden när matchen inte spelas. Det går snabbt i hockey, men framförallt när de inte spelar hockey.

Sotad fröjalax omgiven av avokado och rostad lök på ett salladsblad med härliga smaker av chili och koriander. Till det vegetariska alternativet var laxen utbytt mot tomater.

Mål! Det tar inte lång tid innan en sotad fröjalax omgiven av avokado och rostad lök (!) gliiiider in på ett salladsblad med härliga smaker av chili och koriander.

Det är som gjort för en kväll på stan, särskilt om du prickar in 18-matchen på lördagarna. Konstant hög volym, pulshöjande match och ett tydligt avslut på restaurangbesöket. Här finns ingen anledning att stanna kvar och med tre poäng i ryggen står det "fira" i pannan på gästerna.

Innan mediakuben börjar arbeta och högtalarna får glasen att skaka får vi sedan en tidig highlight. Råbiff med betor och en oväntad rödlökskompott gör nästan att vi vill önska en hejaramsa från ståplatsläktaren nedanför. Den där skulle vi gärna se reprisen av många gånger.

Råbiff med betor och en oväntad rödlökskompott får köttätarna att önska en egen hejaramsa.

Tidigt konstaterar vi att kockens fyrarättersmeny håller 1996-klass och aspirerar på att servera stans absolut bästa maträtter, även om det finns utrymme för läckrare avslut med tanke på det låga antalet gäster som den förberedda maten når ut till.

Men vi tar en match i taget, vad som serveras nästa gång vet inte gästen förrän menyn presenteras vid bordet.

På tal om match – när tallrikarna plockas bort börjar höjdpunkten för många, väntan på huvudrätten för andra. När spelet på isen pågår kommer servitören med nya bestick och serverar vin, ursäktande med oro för att störa i matchen. För vår del hade vi gärna blivit störda oftare, en hel hockeymatch utan frågan om att ta in mer dryck eller kaffe är tråkigt.

Flanksteken med kronärtskocka får oss att jubla.

Trots att Luleå Hockey gjort 1–0 i första perioden jublar vi som högst fyra minuter in i pausen när flanksteken agerar matchhjälte. Med ett hattrick kronärtskocka (friterad, rostad och i puré) i uppställning med fänkål, persilja och en god sky får vi både spännande textur, vällagat kött och en rätt som lämnar oss med känslan av att vilja ha mer. Ännu ett skott i krysset i nya fina Coop Norrbotten Arena.

Men oavsett vad hockeyarenan kallas för sitter fortfarande brunkarmentaliteten kvar i väggarna. Här smäller det i sargerna, här rinner svett, här serveras kött.

"De ska inte längta hit till nästa gång gubbar. Det är vi som styr deras tankar"

Den som har sett den legendariska SVT-dokumentären "Inside Luleå Hockey" från 1997 vet hur det går till i ishallen. Tränaren, med finsmakarnamnet "Osten" Bergström, spänner blicken i laget och säger "De ska inte längta hit till nästa gång gubbar. Det är vi som styr deras tankar".

På samma sätt kan vi se framför oss hur restaurangchefen peppar kockarna inför besök av vegetarianer. "De ska inte längta hit till nästa gång".

Gäster kan betyda motståndare på hockeyspråk och genom att byta ut laxen med cocktailtomater, flanksteken mot blomkål och råbiffen mot en syrlig soppa får gästerna ett mottagande i nivå med Christian Ruuttu 1996.

Med tanke på att vi ringt i förväg och meddelat att vi vill ha vegetarisk kost hade en mer inspirerad måltid varit önskvärt för 695 kronor. Det är på sin plats att även testpatrullen citerar Bergström – "Det är åt helvete för ynkligt".

Ögonen ser en mustig svampsoppa och redan när skeden förs mot munnen vet vi hur det ska smaka. Men icke. Första tanken när smakerna tas upp är: Har jag drabbats av hjärnblödning? Detta smakar inte som det ska. Soppan är syrlig, på gränsen till sur.

Men smaken är som Mika Nieminen och Jarmo Myllys pizza på Lindos – delad.

Den mustiga svampsoppan var inte alls mustig utan syrlig, på gränsen till sur. Besvikelse.

Den vegetariska huvudrätten ÄR däremot en hjärnblödning. Här har kocken bara tagit bort köttet och ersatt det med ett halvt blomkålshuvud. Blomkål kan vara gott men inte i denna enorma mängd.

Blomkål kan vara gott men som huvudrätt blir det lätt huvudfel.

Det känns fantasilöst och trist. Redan efter tredje tuggan är en till tugga blomkål det sista vi vill ha.

🍴 Okej att kockmössan ersätts med en Luleå Hockey-luva men att kockarna vid upprepade tillfällen står med bakteriernas älskling och matgästernas mardröm – mobiltelefonerna – i handen innanför köksluckan känns inte bra. Placebohärden fyller våra munnar.
🍴 Toaletter finns det gott om. Frågan är bara vilken vi ska välja – någon av pissoarerna, valfritt bås eller den lilla med den lång kö?
🍴 För att kalla sig "exklusiv" restaurang är det ovanligt mycket spring från gäster utan bokade platser. Betalar vi 580 spänn för våra platser känns det fint om andra också gör det.
Crème brûlée, klassisk efterrätt som brukar leverera. Men denna afton var den osöt och saknade den rätta knäcken i skalet.

Andra periodpausens efterrätt i form av en crème brûlée är inte heller mycket tröst efter kockens felskär. Den smakar ovanligt lite, är onödigt osöt och saknar knäck i skalet. Från början tyckte vi att kulan med passionssorbé var dumt placerad på desserten men snart förstod vi att den räddar upp en blek efterrätt.

Hockeyupplevelsen då? På hemsidan utlovas att vi kan se "matchen direkt från bordet" och vi sitter med bra vy över planen, kanske ställets bästa. Fyra personer verkar dock vara det optimala antalet om gästerna vill kunna sitta på sin stol och se matchen. De större sällskapen placeras längre bort och flera gäster har antingen ryggen mot isen eller sämre sikt än Mikael Sandberg bakom Tomas Holmströms hockeyrumpa.

De som inte är nöjda med sin bordsplacering har möjlighet att ställa sig närmare planen eller sätta sig på läktaren bredvid, vilket knappast var planen då de onödigt dyra biljetterna köptes. Att behöva betala 580 kronor – arenans dyraste biljetter – för att spendera pengar på hyfsade platser lockar inte testpatrullen tillbaka. Ska restauranggästerna verkligen behöva betala för att betala dyr mat?

Platserna går inte att klaga på. Men om man betalar 580 kronor enbart för sittplatsen i restaurangen vore något annat en rejäl besvikelse.

Om vinpaketet (Pol Roger-champagne, vin från Bourgogne, italienska Barolo och dessertvin Sauternes) – som fungerar väldigt bra till maten – inhandlas för 695 kronor slutar hela besöket på 1 970 kronor.

Det är dyrt. Även om maten var väldigt god så är det för dyrt. Är du vegetarian är det ett ärende för disciplinnämnden.

Men på en plats där "käka puck" är bland det finaste som finns får vi ingenting gratis.

Testpatrullen
SUMMA SUMMARUM
Maten
7
Kommentar: Handelsbanken bistro beskrivs som arenans mest exklusiva restaurang och det är många nivåer upp jämfört med hockeyburgarna nere på golvet. Hade vi bara bedömt för- och varmrätterna i originalmenyn hade maten aspirerat på toppbetyg, där bara tråkig finish och storleken gick att klaga på. Men de oinspirerade vegetariska ersättarna och smaklösa desserten sänker helhetsbetyget.
Stämningen
9
Kommentar: Närheten till ståplatsläktaren som är placerad strax under vårat bord gör sitt, minst sagt. Oavsett vad som händer på isen är det ett ständigt klappande, sjungande och vrålande i vår närhet.
Det är svårt att höra varandra och du kan störas av att bordsgrannarna ställer sig upp och applåderar. Men att klaga på ljudvolymen här är som att som att störa sig på tystnaden under viskleken. Vi är ju på hockey! Luleå Hockey! *klapp klapp klapp* LULEÅ HOCKEY!
Servicen
6
Kommentar: Upplägget kräver snabb matleverans och visst är det snabba puckar både innan match och under periodpauserna. Däremellan visar personalen lite väl stor respekt för hockeytittandet. Bara för att det inte är periodpaus betyder inte att servitörerna kan ta paus. Även matgäster kan behöva vätskepåfyllnad under match.
Menyn
5
Kommentar: Fyra rätter som presenteras på plats är givetvis en chansning, men vi vågar tro att den är välkomponerad även nästa gång. Rakt igenom starka kort som inte gör någon besviken – förrutom vegetarianerna som placeras i fryxboxen och tvingas uppleva en exkluderad upplevelse i stället för exklusiv.
TOALETTER
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
BARNVÄNLIGT
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
HANDIKAPPVÄNLIGT
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
LJUDNIVÅ
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
SVÄNGRUM
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
De har en setmeny på ungefär 30 gäster, då hade de haft tid att arbeta lite mer med maten. Maten är bra men presentationen hade kunnat bli bättre, en crème brûlée i en skål på ett bord med en glasskula ser inte jätteroligt ut. Trevliga förräter med bra smak, men det hade varit fint med två fyllda salladsblad som går att ta i en tugga i stället för ett större. Folk är lite rädd för att äta med händerna, speciellt med fina kläder. Råbiffen var klart bäst på menyn, något osalt men det vägdes upp med rödlökskompotten. De vegetariska rätterna får ett rejält minus, ren lathet. Oinspirerat.
Det är som gjort för en kväll på stan, särskilt om du prickar in 18-matchen på lördagarna. Konstant hög volym, pulshöjande match och ett tydligt avslut på restaurangbesöket. Här finns ingen anledning att stanna kvar och med tre poäng i ryggen står det "fira" i pannan på gästerna.
Så här går det till

Vi älskar att gå på krogen och äta god mat, dricka god dryck i en trevlig miljö – den passionen delar vi med många Luleåbor. Därför vill vi erbjuda en guide i det bubblande kroglivet för att ge vårt bidrag till en ökad puls.

Krogkollen genomförs av tre–fyra anonyma matkännare, där minst en är kock i grunden. Så långt som möjligt går vi på personalens egna rekommendationer och testar restaurangens specialiteter, såväl mat som dryck.

Om någon krog inte anses vara godkänd besöker testpatrullen denna en extra gång för att säkerställa att besöket inte varit ett olyckligt inträffande.

Krogkollen: Handelsbanken bistro