Teaterns resultat har blivit allt sämre de senaste åren. Från en miljonvinst 2016 med Elisabeth Lax som teaterchef rasade årsresultatet. År 2017 var underskottet 2,2 miljoner kronor och 2018 var underskottet 1,6 miljoner kronor.

Förluståren har tärt på teaterstiftelsens egna kapital. Det ska inte understiga 3 miljoner kronor. För att klara den nivån tvingades teaterstyrelsen tömma en fond, men fortsätter den ekonomiska utförsbacken finns inga fonder att tömma när bokslutet för 2019 ska upprättas.

De försämrade resultaten är inte följden av minskade anslag. De har legat på samma nivå de tre senaste åren. Sedan 2014 har de ökat med 9 procent. Förra året anslog Region Norrbotten 19,7 miljoner kronor och Luleå kommun 14,3 miljoner kronor till teatern.

Artikelbild

Underskottet handlar i stället om produktionskostnader som överskridit budgeten, alltså dyra uppsättningar av pjäser. Det handlade bland annat om teaterstyrelsens beslut att uppföra Shakespeares ”En midsommarnattsdröm” som sommarteater på Hägnan.

Sedan har Norrbottensteatern svårt att nå tillräckliga biljettintäkter. Andelen biljettintäkter i förhållande till teaterns kostnader kallas biljettäckningsgraden. Den sjunker för varje år. År 2014 täckte biljettintäkterna 14 procent av kostnaderna, men förra året bara 9 procent. 

Det kan jämföras med länsgrannen Västerbottensteatern vars publikintäkter täcker 17 procent av teaterns kostnader. Den länsteatern har också redovisat överskott i de senaste årsredovisningarna.

Lönekostnaderna har också stigit kraftigt, med hela 13 procent, eller 4,5 miljoner kronor, år 2017 jämfört med 2016. Förra året lyckades teaterledningen vända utvecklingen och lönekostnaderna minskade med 9 procent. Antalet anställda minskade då med fyra till 59, eller 6 procent.

Artikelbild

| Sjukvårdspartisten Staffan Eriksson styr nu teatern som styrelseordförande. ”I år går det bra, bättre än budget och det kommer att bli ett plus”, lovar han.

I 2018 års bokslut kommer de ekonomiska följderna av det plötsliga teaterchefsbytet. Alexander Öberg efterträdde Elisabeth Lax i oktober 2017. Han blev dock kortvarig. Redan i april 2018 lämnade han teatern efter en intern konflikt med en del av personalen.

Resultatet av höstens val till Region Norrbotten innebar ett maktskifte. Sjukvårdspartiet, Centerpartiet och Moderaterna fick en majoritet och det innebar också ett maktskifte i Norrbottensteatern. Sjukvårdspartisten Staffan Eriksson efterträdde socialdemokraten Lennart Törnblom som ordförande i teaterstyrelsen.

Så här säger Staffan Eriksson om teaterns ekonomiska läge:

– I år går det bra, bättre än budget och det kommer att bli ett plus. 

Det egna kapitalet balanserar på tremiljonersstrecket. Hur går det om det blir en miljonförlust också 2019?

– Vi har ett beslut om att teatern ska ha minst 3 miljoner kronor i eget kapital. Nu har vi sålt ut en fond, men vi har bostadsrätter som vi kan sälja och klara det egna kapitalet.

Varför har de två senaste åren gett så stora underskott?

– En del av produktionerna blev för dyra. Skillnaden mellan en teaterstyrelse och företagsstyrelser är att en teaterstyrelse inte får lägga sig i produktionerna. Det handlar om den konstnärliga friheten och jag delar den uppfattningen.

– Det styrelsen kan bestämma över är budgeten och då kan vi vara hårdhänta och förmå verksamheten att förstå att också små besparingar är värdefulla. Nu har teatern möten varje vecka om bland annat budgeten. Vi har också en ekonomichef som har skinn på näsan. Hon är en klippa, håller rätt på femtioöringar och tusenlappar och är inte konflikträdd.

Staffan Eriksson medger att den låga täckningsgraden är ett problem, att biljettintäkterna bara täcker 9 procent av teaterns kostnader och att den sjunkit för varje år.

– Vi är medvetna om att täckningsgraden är för låg och det måste upp till ytan. Hur många som går på teatern är avgörande för hur stiftarna ser på verksamheten, om publiken vill ha oss. Risken är att bidragen kan minska. En och annan produktion har publikmässigt varit mindre lyckad. Det fanns ett värde i att också spela dessa pjäser, men publiken kom inte stormande.

Teatern har de senaste åren dragits med chefsproblem och tillfälliga lösningar. Efter inhopp av Elisabeth Lax, som ersatte Karin Enberg, fann ett rekryteringsföretag i Stockholm Alexander Öberg. Han tillträdde i oktober 2017, men redan i april 2018 lämnade han teatern efter inre stridigheter och styrelsens missnöje med att han inte bosatt sig i Luleå.

– Chefsbyten innebär extra kostnader. Den dåvarande styrelsen kunde inte bryta kontraktet med Alexander Öberg så vi har haft dubbla chefslöner under en lång period.

Staffan Eriksson är mycket nöjd med Mats Pontén, som tog över som teaterchef efter Alexander Öbergs hastiga avgång.

– Mats Pontén har fungerat bra som chef, men han går i pension om ett år och vi måste rekrytera en ny chef igen. Det är inte alldeles enkelt. Den nye chefen måste vara bosatt i Luleå och absolut gå ihop med personalen. Företaget som fann Alexander Öberg vill göra om rekryteringen och gör det utan kostnad.

Att vara teaterstyrelsens ordförande är inte alldeles enkelt efter maktskiftet i regionhuset vid Röda havet, som nu blivit blågrönt. Staffan Erikssons partikamrater vill se en annan prioritering i regionen.

– Starka krafter vill att konst och teater ska stå tillbaka till förmån för sjukvården, att den är viktigare, men kultur är viktig för människors hälsa, det visar så många undersökningar. De få muskler jag har fick jag använda för att kämpa för teaterns anslag. Det gick trots allt ganska smärtfritt i år.