I slutet av 2018 hade 14 500 funktionshindrade barn, unga och vuxna statlig assistansersättning. Den är avsedd för personer med extra stora behov, hjälp med grundläggande behov minst 20 timmar i veckan. Är behoven mindre ska kommunen träda in med det stöd som behövs, personer ska inte bli utan personlig assistans.

Ersättningen och assistansreformen infördes som en del av Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade 1994. Från starten och till 2015 ökade antalet personer som fick assistansersättning stadigt och var uppe i nästan 16 200 när det vände nedåt igen.

Andreas Larsson är chef för verksamhetsområdet assistansersättning på Försäkringskassan. Han säger att färre än tidigare söker numera, färre beviljas och fler avlider. Det gör att antalet som har ersättning blir färre.

Men det här är ju kända siffror sedan länge för regeringen och LSS-utredningen (som kom i januari) så det har ju funnits alla möjligheter att justera det om man ansett det vara problematiskt, säger Andreas Larsson till TT.

Avslagen ökade

Samtidigt som antalet med assistansersättning började minska 2015 ökade avslagen på nya ansökningar ytterligare. Sedan förra våren omprövas dock inte ersättningen för dem som redan har den vartannat år.

Men trenden med ökade avslag på nya ansökningar var tydlig flera år före 2015.

Under 2018 fick omkring 80 procent, fyra av fem, avslag. Det är den högsta andelen avslag sedan reformen infördes.

Störst andel avslag har personer med autism och psykiska funktionshinder, en grupp som även är den största inom assistansersättningen.

Sammansättningen av sökande har förändrats över tid, vi ser att det finns grupper som söker assistansersättning som inte har de behov eller grundläggande behov som krävs. Det andra är att vi har fått ett antal domar i Högsta förvaltningsdomstolen som förändrar rättspraxis, det har haft en begränsande effekt, säger Andreas Larsson.

Otydlig är lagen

Han tror att en del som söker har felaktiga förväntningar på assistansersättningen, som är en av en rad insatser inom Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Lagen är otydlig, helt enkelt.

Det kan förklara avslag, man söker för att man tror att man har rätt, säger Andreas Larsson.

Riksförbundet för rörelsehindrade barn och ungdomar, RBU, anser att avslagsökningen visar att assistansreformen inte fungerar. Föräldrar med barn som skulle ha rätt till assistansersättning ser det som lönlöst att söka, hävdar RBU.

"RBU kräver att regeringen tar sitt ansvar och styr upp utvecklingen", skriver ordförande Maria Persdotter i en kommentar.

Hon framhåller att det lagförslag som rör personer med behov av hjälp med andning och sondmatning, som regeringen nyligen har presenterat, bara kan göra skillnad för ett 50-tal personer.

Försäkringskassan är inte helt nöjd med hur den handlägger ärenden om assistansersättning. Enligt årsredovisningen för 2018 har rättsäkerheten höjts, men den är inte tillfredsställande.

Vi har generellt sett bättre kvalitet i underlaget i avslagsbesluten så jag tror att risken för en rättsförlust är ganska liten för den enskilde där. Det kan snarare vara åt andra hållet, att man beviljas lite mer än man har rätt till, säger Andreas Larsson.

Tolkas inte rätt

I 73-punktsprogrammet som S-MP-regeringen baserar sitt samarbete med Centerpartiet och Liberalerna på finns en punkt om personlig assistans och assistansersättning. För att alla som har rätt till stöd ska fler utredningar göras och lagändringar göras, ändringar som dock ligger flera år framåt i tiden.

Det är helt uppenbart att lagstiftningen inte tolkas på det sätt som många tycker att den borde tolkas, säger socialminister Lena Hallengren (S).

Men, tillägger hon, det tar tid om allt ska bli rätt och nya tolkningsproblem ska undvikas.