I söndags inledde Folk och Försvar sin årliga rikskonferens på Högfjällshotellet i Sälen. Det är en samling som har långa traditioner och starka rötter i folkrörelse-Sverige.

Formellt bildades Folk och Försvar 1940 – i skuggan av andra världskriget. Men redan i maj 1939 bjöd SSU, det socialdemokratiska ungdomsförbundet, in till en konferens med rubriken ”Folk och försvar” i Stockholms konserthus.

Torsten Nilsson, som var SSU:s förbundsordförande och senare blev försvarsminister i Tage Erlanders regering, skrev i tidningen Tiden om hur ”folkets och försvarets män mötts som likvärdiga parter”.

Artikelbild

| Folk och försvar, som genomför sin traditionsenliga rikskonferens i Sälen 12-14 januari, är en organisation med starka rötter i folkrörelse-Sverige.På bilden syns ÖB Micael Bydén.

 

Denna goda demokratiska tanke har präglat Folk och Försvar sedan dess.

Företrädare för regering, opposition, politiska ungdomsförbund, fack, folkrörelser, näringsliv, universitet och försvarsmakt samlas till gemensamma samtal om säkerheten i och runt Sverige.

Mycket av fokus under Sälenkonferensen ligger på den militära förmågan. Men viktigt i år blir också att höra hur nye inrikesministern Mikael Damberg (S) vill stärka det civila försvaret och krisberedskapen.

 

En del är gjort. Men mycket återstår att göra.

2017 konstaterade Försvarsberedningen att Sverige behöver höja sin försörjningsberedskap för att kunna klara en säkerhetspolitisk kris under minst tre månader. 

Den framhåller att Sveriges stora beroende av livsmedelsimport kan bli en akilleshäl i händelse av krig.

Beredningen anser att det ska finnas en lagerhållning i statlig eller privat regi som förser civilbefolkningen och Försvarsmakten med nödvändiga varor och förnödenheter samt att distributionen måste ses över och säkras. Som exempel föreslås att lokala noder upprättas i olika delar av Sverige för försörjning av livsmedel och drivmedel.

 

Även Riksrevisionen betonar att det finns brister i livsmedels- och läkemedelsförsörjningen om det uppkommer en kris i Sverige. Både regeringen och ansvariga myndigheter får kritik i en rapport.

"Riksrevisionens bedömning är att oklarheter när det gäller vem som ska göra vad, och när, i värsta fall kommer att innebära att viktiga åtgärder försenas eller inte blir gjorda alls", säger riksrevisorn Stefan Lundgren, i ett pressmeddelande.

 

Naturligtvis kostar det en slant att bygga upp en bättre krisberedskap för att klara försörjningen av mat, dricksvatten, läkemedel och drivmedel i händelse av en allvarlig kris eller krig.

Men om det är möjligt för Finland att finansiera beredskapslager för att klara självförsörjning under ett halvår så borde det vara realistiskt att kunna genomföra Försvarsberedningen tremånadersmål i Sverige ganska snabbt.